Om Johanna    Om Cecilia    Cissi i England    Varför Dvärgschnauzer?    Varför Staffordshire Bullterrier?    Varför Vorsteh?

Varför Dvärgschnauzer?

Dvärgschnauzer har vi haft i familjen sen vi var små. Den första var en svart tik, Isa. Hon var mammas hund som älskade att sparka fotboll och jaga joggare... En väldigt trevlig tjej, uppenbarligen, eftersom vi sen bestämde oss för att skaffa tre till! Eftersom Isa var mammas hund var det hon som fattade beslutet att det skulle bli just en Dvärgschnauzer, men efter att ha levt med rasen i lite drygt 19 år har man kommit fram till att dom har många positiva egenskaper.

1) Pigga och glada.
2) Följer med på allt. Skogspromenader, träningar, tävlingar, ja vad som helst!
3) Har vissa tankar om hur saker och ting ska vara... Dom håller inte med en om allt!
4) Otroligt söta. Med sin fina teckning, skägget, ögonbrynen... mmm...
5) Lättlärda och kul att träna med. Ivriga när det gäller träning, undrar hela tiden vad man vill att dom ska göra.
6) Sällskapliga. Men bara när dom själva vill, vilket iofs är ofta, men inte alltid...
7) Frisk ras. Det enda ärftliga är PRA och det är inte så vanligt eftersom man måste ögonlysa alla avelshundar.

Som ni ser finns det många fördelar med dvärgarna, men tyvärr finns det även två saker som gör att det förmodligen inte kommer bli någon mer... I alla fall inte inom en snar framtid.
För det första är det pälsen. Ingen av oss har något som helst intresse av pälsvård, och på en Dvärgschnauzer krävs det en hel del. Man ska dra underull, trimma, klippa till frisyren, borsta.... Det är för mycket helt enkelt, så numer blir det bara korthåriga hundar, möjligtvis trimraser utan underull...
Sen är det även så att vill man komma lite längre i agility, finns det raser som passar så mycket bättre än dvärgarna. De KAN bli bra, men det är fler som inte blir det. Det är en ren utställningsras som går att göra saker med, inte tvärtom...

Det här är vad vi tycker om rasen i helhet, sen är och förblir våra små dvärgar perfekta!

Här kommer lite fakta om Dvärgschnauzern, hämtad från Svenska Schnauzer Pincherklubbens hemsida, www.sspk.nu

                                            Standard för Dvärgschnauzer (Zwergschnauzer)
                                                           Grupp 2 FCI nr 183

URSPRUNGSLAND/HEMLAND

Tyskland.

ANDVÄNDNINGSOMRÅDE

Sällskapshund.

FCI-KLASSIFIKATION

Grupp 2, sektion 1.

BAKGRUND/ÄNDAMÅL

Runt förra sekelskiftet uppträdde en schnauzerdvärghund runt Frankfurt am Main under namnet strävhårig dvärgpinscher. Det var ingen lätt uppgift att ur olika former, storlekar och typer och ur virrvarret av hårda, mjuka och silkesaktiga pälsstrukturer

VIKTIGA MÅTTFÖRHÅLLANDEN

Dvärgschnauzern skall vara kvadratiskt byggd varvid mankhöjden ungefär skall motsvara kroppslängden. Huvudets hela längd (frän nosspets till nackknöl) skall motsvara hälften av ryggens längd (från manke till svansansättning).

UPPFÖRANDE/KARAKTÄR

Dvärgschnauzern liknar mellanschnauzern i lynnet men har också den lilla hundens karaktär och uppförande. Dess klokhet, oräddhet, uthållighet och vaksamhet gör dvärgschnauzern till en trevlig sällskapshund, som också kan tjäna som vakthund och ändå utan problem rymmas i en liten bostad.

HUVUD

Skallparti:

Skallpartiet skall vara kraftigt och långsträckt utan starkt framträdande nackknöl. Huvudet skall vara i proportion till hundens kroppsmassa. Pannan skall vara flat, utan rynkor och löpa parallellt med nosryggen.

Stop:

Stopet verkar p.g.a. ögonbrynen tydligt markerat.

Nostryffel:

Nostryffeln skall vara välutvecklad och alltid svart.

Nosparti:

Nospartiet skall sluta i en trubbig kil. Nosryggen skall vara rak.

Läppar:

Läpparna skall vara svarta, strama och sluta tätt intill käkarna. Mungiporna skall vara strama.

Käkar/tänder:

Under- och överkäkarna skall vara kraftiga. Det fulltaliga saxbettet skall vara kraftigt utvecklat med rent vita tänder. Tuggmuskulaturen skall vara kraftigt utvecklad, men ingen stark kindbildning får störa huvudets (med skägget) rektangulära form.

Ögon:

Ögonen skall vara medelstora, ovala och riktade framåt. De skall vara mörka med livligt uttryck. Ögonkanterna skall ligga väl an.

Öron:

Hängöronen skall vara högt ansatta och vikta. De skall vara v- formade och öronens inre kant skall ligga mot kinderna. Öronen skall vara symmetriskt burna och riktade framåt mot tinningarna. Öronvikningen skall vara parallell och inte ligga ovanför skallens plan.

HALS

Den starka och muskulösa nacken skall vara flott välvd och halsen skall harmoniskt och jämnt övergå i manken. Halsen skall vara kraftigt ansatt, smäcker, ädelt böjd och vara i proportion till hundens kroppsmassa. Halshuden skall vara stram och utan rynkor.

KROPP

Rygglinje:

Rygglinjen skall från manken slutta något bakåt.

Manke:

Manken skall utgöra överlinjens högsta punkt.

Rygg:

Ryggen skall vara kraftig, kort och stram.

Ländparti:

Ländpartiet skall vara kon, kraftigt och djupt. Avståndet från sista revbenet till höften skall vara kort, varvid hunden verkar kompakt.

Kors:

Korset skall vara lätt rundat och omärkligt övergå i svansansättningen.

Bröstkorg:

Bröstkorgen skall vara måttligt bred, vara oval igenomskärning och nå till armbågarna. Förbröstet skall vara markant utvecklat genom bröstbensknappen.

Underlinje:

Flankerna skall inte vara överdrivet uppdragna utan bilda en vackert böjd linje.

Svans:

Svansen skall vara naturlig (okuperad).
EXTREMITER - FRAMSTÄLL

Framstället skall sett framifrån vara kraftigt, rakt och inte trångt ställt. Underarmarna skall sedda från sidan vara raka.

Skulderblad:

Skulderbladen skall ligga tätt an mot bröstkorgen. Skuldrorna skall vara väl musklade på bägge sidor om skulderbladen och nå över bröstkotornas taggutskott. De skall vara så snedställda som möjligt och väl tillbakalagda. Vinkeln mot horisontallinjen skall vara ca 50 grader.

Överarm:

Överarmarna skall ligga väl an mot kroppen. De skall vara kraftiga och muskulösa. De skall vara vinklade ca 95-105 grader mot skulderbladen.

Armbåge:

Armbågarna skall ligga väl an och varken vara utåt- eller inåtvridna.

Underarm:

Underarmarna skall från alla sidor sedda vara fullkomligt raka, kraftigt utvecklade och väl musklade.

Handlov:

Handlovarna skall vara kraftiga. stadiga och bara lätt avvika från underarmslinjerna.

Mellanhand:

Mellanhänderna skall sedda framifrån vara lodräta. Sedda från sidan skall de vara något snedställda. De skall vara kraftiga och något fjädrande.

Framtassar:
 

Framtassarna skall vara korta och runda med välvda och tätt intill varandra liggande tår (kattfötter). Klorna skall vara korta och mörka. Trampdynorna skall vara hårda.

EXTREMITER - BAKSTÄLL

Bakbenen skall sedda från sidan vara snedställda. Sedda bakifrån skall de vara parallella och inte trångt ställda.

Lår:

Låren skall vara måttligt långa. De skall vara breda med kraftig muskulatur.

Knäled:

Knäna skall varken vara inåt- eller utåtvridna.

Underben:

Underbenen skall vara långa. kraftiga. seniga och övergå i kraftfulla hasor.

Has:

Hasorna skall vara utpräglat vinklade. kraftiga och stabila samt varken vara inåt- eller utåtriktade.

Mellanfot:

Mellanfötterna skall vara korta och lodrätt ställda.

Baktassar:

Baktassarna skall ha korta, välvda och tätt intill varandra liggande tår. Klorna skall vara korta och svarta.
RÖRELSER

Rörelserna skall vara elastiska, eleganta, kvicka i vändningarna, fria och marktäckande. Frambenen skall ta för sig framåt så mycket som möjligt. Bakbenen skall ge det erforderliga påskjutet och vara mycket marktäckande och fjädrande. Ena sidans framben och andra sidans bakben skall föras framåt samtidigt. Rygg, ledband och leder skall vara fasta

HUD

Huden skall ligga stram på hela kroppen.

PÄLS - struktur:

Pälsen skall vara spänstigt hård och tät. Den skall bestå av tät underull och hårt täckhår som skall vara åtliggande över hela kroppen och inte vara för kort. Täckhåret skall vara strävt och tillräckligt långt för att dess struktur skall kunna bedömas. Det skall varken vara borstigt eller vågigt. Pälsen på benen tenderar att inte vara riktigt så hård. På pannan och öronen skall pälsen vara kort. Som typiska kännetecken skall det på nospartiet finnas skägg som inte får vara för mjukt, samt buskiga ögonbryn som skall skugga ögonen lätt.

PÄLS - färg:
  • Rent svart med svart underull
  • Peppar och salt
  • Svart och silver
  • Rent vit med vit underull

För peppar och salt gäller som mål en mellanton med lika fördelad, väl pigmenterad pepparfärgad och grå underull. De tillåtna färgnyanserna är från mörkt järngrå till silvergrå. Alla färgvarianterna måste uppvisa en mörk mask som harmoniskt skall anpassasig till varje färgslag och understryka uttrycket. Tydligt ljusa tecken på huvudet, bröstet och benen är inte önskvärda.

För svart och silver gäller som avelsmål svarta täckbår med svart underull. Vita tecken skall finnas över ögonen. på kinderna. i skägget. på strupen, som två skilda trekanter på framsidan av bringan, på mellanhänderna, tassarna, på innansidan av bakbenen och under svansen. Panna, hals och öronens utsida skall liksom täckhåret vara svarta .
STORLEK/VIKT

Mankhöjd: Hanhundar och tikar: 30-35 cm
Vikt: Hanhundar och tikar: 4,5-7 kg